Bloggen handlar om livet som svensk pensionär i Frankrike. Mest glädjeämnen, upplevelser, funderingar och åsikter. Jämförelse mellan Sverige och Frankrike, ofta i kåseriets form.

Platsen heter Boutenac och ligger i departementet Aude i Languedoc nära Narbonne vid Medelhavet med ett milt mestadels soligt klimat och mängder av goda viner och fantastisk mat.

Vi gör en bok av våra bilder varje år

tisdag 31 maj 2011

Svenska böcker i utlandet och så lite goda ankbröst

Efter flera varma dagar kom det ett tropiskt oväder idag med åska och skyfall. Det är som det alltid är när marken fått ge ifrån sig vatten under en lång tid - då måste det ner. Efter ett sådant oväder blir det vackert igen.

Min fru lyssnade med ett halvt öra på Jamie Oliver härom dagen och fick en idé till en ny rätt. Den provade vi idag. Det bygger på en av Frankrikes nationalrätter, nämligen ankbröst. Så här gör man:

Man ritsar ankbröstet på fettsidan i två riktningar som man ibland gör med skinka. Sedan steker man i panna, först på fettsidan, sedan på köttsida. Vänd och ös tills den är stekt som du vill ha den - absolut inte genomstekt. Det tar 15 minuter ungefär. Under tiden hackade jag ganska mycket färskt mynta samt en halv habanerofrukt (chili) som jag blandade med grovt salt tillsammans med olivolja. Min fru skar upp skivor av baguette som hon la hackad vitlök, olivolja och lite smulad färsk rosmarin, som jag plockat, på. Dessa skivor grillade hon i ugnen. När köttet var klart och fått vila lite la jag det på en skärbräda och skar upp det i skivor som vi täckte med mynta-chili-röran. Vi strödde lite färsk mynta över det hela och garnerade med brödskivorna. Det serverades direkt från skärbrädan och vi drack rödvin till. Det var verkligen en kanonrätt som vi kan "bjuda folk på" som min mor alltid sa om något blev osedvanligt lyckat. Det var väldigt gott att hälla upp lite ofiltrerad olivolja på tallriken och doppa brödet och köttet i.

Man kanske skall säga några ord om vitlöken. Vi använder färsk vitlök här nere som är mycket mildare och mer aromatisk än den vita torkade som man oftast köper i Sverige. Om man kommer över dessa blårosa stora vitlökar när det är säsong i Sverige kan man plantera egen vitlök. Stick ned klyftorna i blomsterrabatter och runt fruktträd för dom håller många parasiter borta. Det tar minst 150 dagar att få en skörd men de övervintrar utmärkt så det är bara att skörda när dom är klara. Ät också blasten i sallader - den är delikat.

Vi skrattar lite åt Jamie Oliver och andra engelska kockar eftersom dom slabbar så mycket - eller grisar som vi sa när vi var små. Det är ingen tillfällighet eftersom det är populärt i England att inte vara så hygienisk. Jag har sett det många gånger på besök i England och hos våra vänner. Grönsaker skall inte vara rena, de skall inte sköljas, men skall inte tvätta händerna när man handskas med mat och att diska saker som man använder är lite av en lyx. Han ni sett hur dom diskar glasen i en engelsk pub - om inte - titta inte!

En god nyhet för alla svenskar i utlandet som vill läsa svenska böcker är att man kan beställa böcker från Bokus och få dom skickade till sin utländska adress. Man kan också betala med sitt utländska kort. Portot är bara det posten debiterar. Regel är annars med svenska närhandlare att dom inte accepterar utländska kort och inte skickar till utlandet. BRA Bokus! Inte lika bra är att det är svindyrt att köpa eBöcker och Mp3 böcker för sin iPad. Att mp3-böckerna kostar en del är rimligt eftersom någon måste läsa in dom, men varför måste en bok som bara är överförd till ett annat filformat än det som originalet är i kosta så mycket - de borde vara billigare än en tryckt bok. Det får bli tryckta böcker även i fortsättningen.

söndag 29 maj 2011

Första badsöndagen för oss


Ja- inte för mig förstås som är en badkruka, men min fru kommer just upp efter ett dopp.
Det är massor av folk som delar hennes intresse för sol och bad eftersom det är väldigt varmt. Själv har jag tittat igenom den stora loppmarknad som hålls varje söndag här vid Narbonne Plage, men det fanns inget jag kände för att köpa.
Skälet till att jag skriver är egentligen att jag för första gången har tagit med mig min nya iPad till stranden och den funkar faktiskt i fullt solsken. Jag begriper inte varför vanliga laptopdatorer inte gör det.
För att fördriva tiden får jag väl ta mig för att göra en långpromenad längs stranden - det ger ju lite motion i alla fall.


- Posted using BlogPress from my iPad

När man ser det i en vanlig dator kan man ju konstatera att kameran i iPaden är ganska usel eller också skickar den iväg en väldigt lågupplöst bild.
Å andra sidan läser GPS:en i iPaden av var man är automatiskt så om du klickar på adressen ovan så kommer det fram en karta automatiskt - smart!

lördag 28 maj 2011

Stressigt på jobbet för somliga

Min fru gillar att lösa korsord. Det var pausnöje på hennes arbetsplats och hon är väldigt bra på det. Hon prenumererar på den svenska korsordstidningen Mästarkryss och ibland tittar jag på tidningen. Det är en tidning som enbart innehåller korsord gjorda av frilancepersoner som troligen får betalt per fläta. Det finns inget redaktionellt material i tidningen och layouten är exakt samma nummer efter nummer. Med kännedom om modern tidningsteknik så finns det säkerligen ett fastställt format som man bara "tankar" in flätorna i när dom kommer in från dom som utformar dom. Troligen har man också en fristående illustratör som lämnar in bilder som skall klistras in i de tomma rutorna i flätorna. Det är inte någon "raketteknologi" direkt, vilket jag är medveten om efter att ha författat och layoutat ett ganska stort antal rapporter och böcker. Det är så man får jobba inom universitetet - gör-det-själv är nyckelordet.

Man blir därför lite förundrad när man på insidan av tidningen läser att det finns en chefredaktör och ansvarig utgivare. Hon skriver en "ledare" i varje nummer. Eftersom det fyller ansvarige utgivaren dagar så har man dessutom en redaktionssekreterare tillika redigerare till hjälp. Hon hinner emellertid bara med sitt redaktionssekreterande så hon har till sin hjälp TRE redigerare och för säkerhets skull har man en teknisk redaktör och layoutare. Troligen är det hon som jobbar. Man undrar vad alla dom andra gör. Hur jag än anstränger mig för att förstå kan jag inte för mitt liv begripa vad det finns att göra som kan kräva sex personers insatser på en tidning vars innehåll görs av andra utanför redaktionen och som kommer ut med sex nummer per år.

Nu kan man undra vad jag har med detta att göra. Inte ett smack egentligen, men något skall man väl skriva om när man är pensionär och en surgubbe och tidningen är dessutom snuskigt dyr jämfört med andra tidningar av samma slag. Min första reaktion var faktiskt att jag tyckte synd om den ansvarige utgivaren som fått ett så urtrist jobb som knappast kan vara någon utmaning för en utbildad journalist, som jag antar att hon är. Nu tror jag säkert att gänget kring tidningen har fler än detta alster i sin portfölj, som det heter nu för tiden. Man får ju hoppas att någon av deras arbetsuppgifter är lite mer utmanande och krävande annars är det verkligen sorgligt.

fredag 27 maj 2011

Kanske en ny hobby i sommar - sommarerbjudande

Tolvsbörd sent 40-tal
Nu kommer snart min brorsdotter och hennes sambo på besök och det skall bli trevligt, men det är fortfarande en vecka kvar så vi funderar på om vi skulle spela lite golf medan vi är utan gäster. Vi hade stora planer på att bli aktiva golfare när vi flyttade till Frankrike. Vi köpte nya dyra klubbor och anmälde oss som medlemmar till den närmaste klubben i Carcassonne. Det blev emellertid inte alls som vi tänkt oss.

Carcassonne är ofta blåsigt och ligger i en annan klimatzon än Boutenac så vintergolf som vi sett fram emot var inte så angenäm. Inte heller på sommaren blev det så mycket spel eftersom vi hade mycket gäster och man kan liksom inte ge sig iväg hela dagen och spela golf när man har trevliga vänner i huset. Under högsommaren är det dessutom så varmt så åtminstone min fru har svårt för att spela 18 hål.

Just i vår del av Languedoc är det ont om banor. Det finns ett par drygt en timma söderut i Perpignan och en annan en bit norrut i Beziers samt ett par uppe i Pyreneerna. De riktigt trevliga banorna ligger runt Montpellier och det är lite väl långt att åka. Till detta skall läggas att det är ruskigt dyrt att spela golf i Frankrike. Lite under 20 000 kronor per år får man betala för att spela båda två på banorna häromkring. Visserligen har man inga inträdesavgifter, men det blir väldigt dyrt per runda om man inte kan spela så ofta.

Vi har löst det så att vi är medlemmar i franska golfförbundet så vi har rätt att spela på greenfee på all banor i Frankrike. Det kanske blir en runda i helgen om vädret känns lagom. Man saknar de fina möjligheter man har att spela golf i Sverige till en rimlig peng. Här anses fortfarande golf vara en överklassport - här nere är det cykel som gäller eller passivt utövande av rugby samt i någon mån den konditionskrävande sporten sportfiske.

För dom som inte golfar i Sverige eller för regniga dagar kanske en ny hobby - släktforskning - skulle vara något. Jag har sänkt priset på min nybörjarkurs i släktforskning under sommaren. Dessutom får man fortsättningskursen - Släktforska gratis utan kostnad. För den som redan kan grunderna säljes den senare kursen också separat.

torsdag 26 maj 2011

Augistiväder i maj

Champis
Min nya röklåda funkar fantastiskt bra och även andra försöket blev läckert. Det var återigen två laxkotletter som fick sig en duvning. Konservativ som jag är använder jag alspån som jag är van vid från Sverige, men kommer i framtiden att prova andra träslag. Den här gången hade jag plockat ett par kvistar färsk rosmarin som jag blandade i spånet som en liten test. Laxbitarna fick ligga några timmar ingnuggade i grovt salt innan jag rökte dom. Sedan torkade jag av dom ordentligt och gnuggade in en blandning av svartpeppar, rosépeppar, hackat citronskal och dill i bitarna. Det såg lite fjuttigt ut att lägga två bitar lax i röklådan - den hade säkert rymt minst 20 stycken - men det var ju en test och bara min fru och jag själv. Min fru gjorde en kall sås på majonäs, crème fraiche, hackat äpple, hackad inlagd gurka samt dill och så kokade vi några färska potatisar till. Fisken fick röka i 20 minuter, men jag tror 15 minuter hade räckt. Den blev urläcker, saftig och med en härlig rökt smak med en tydlig arom av rosmarin. Det blir något att bjuda på till midsommar tillsamman med min koriandergravade lax.

Att röka mat är ett enkelt och snabbt sätt att fixa något läckert, men man får bokstavligen sota för det efteråt när man skall göra rent eländet. Ett annat problem är att allt inklusive händer, kläder och hår luktar som nyrökt böckling efter det man lagat mat. Lite jobbigt är det allt. Tur att vår terrass ligger högre än alla andra hus i byn. Jag tror vi skulle få klagomål annars.

Vi åt faktisk inne i köket eftersom det var väl hett på terrassen fastän klockan var över 8 på kvällen. Det har varit rena augustivädret. Temperaturen toppade på 37 grader och var aldrig under 33 under dagen. Vi hoppas att det håller i sig eftersom min brorsdotter med sambo kommer om två veckor och sedan kommer en av döttrarna med familj. Att det sedan blir bra väder i juli och augusti behöver vi inte tveka på, men vi har varit lite oroliga för askmolnet. Det verkar inte vara någon fara dock vad det verkar.

Det enda, men oerhört mörka, molnet på himlen just nu är att en av våra katter - Champis - är sjuk. Vi tog honom till en hjärtspecialist idag och fick beskedet att han har ett allvarligt hjärtfel som orsakat ett kraftigt lungödem. Han måste medicineras två gånger om dagen med tre olika mediciner. Dom gjorde verkligen en grundlig undersökning med EKG, lungröntgen och ultraljudsundersökning av hjärtat. Veterinären stod helt frågande till hur det kan ha gått så långt med hjärtat utan att någon observerat det. Champis har ändå varit hos veterinärer oändligt många gånger både i Sverige och i Frankrike och blivit sövd två gånger utan att någon kollat hans hjärta. Vi får nu inrikta oss på att han skall få så bra liv som möjligt den tid han har kvar.

söndag 22 maj 2011

"All inclu" - den nya modellen för medvetna resenärer

Epcot Center, Orlando Florida
Jag har en fantastisk affärsidé!. Som jag berättat är ju större delen av Languedoc helt outnyttjat och underutvecklat ur turistsynpunkt. Oändliga vackra stränder från Spanien till Rhônes mynning. Mängder av små byar som sett likadana ut i hundratals år fulla av genuina fransmän. Man talar franska, äter fransk mat och det finns massor av verksamheter, service, kultur och annat för oss som bor här.

Så här kan det givetvis inte få fortgå. Jag har fått inspirationen från ett antal ställen. Mallorca har löst detta på ett bra sätt, åtminstone på de flesta ställen. Där har man gått över till tyska som huvudspråk och det mesta är anpassat för tyska turister - åtminstone nära Palma och delar av Kanarieöarna är också effektivt utnyttjade. I USA finns sedan länge ett föredöme - Epcot Center i Florida. Där kan man finna helt genuina miljöer från hela Europa på ett ställe, eller som en god vän sa: "Europa är en smutsigare kopia av Epcot Center".

Svenska turister har äntligen kommit på vilket oerhört slöseri det är att inte effektivisera sina upplevelser på semestern och vilket slöseri med tid, för att inte tala hur hälsovådligt det är att springa omkring bland den ohygieniska lokalbefolkningen under de dyrbara semesterdagarna. "All Inclusive", eller "Ål inklu" som man säger på nysvenska har blivit oerhört populärt. Tänk er att inrätta specialdesignade byar utefter hela kusten här nere. Man kan liksom i Epcot Center ha olika teman som vänder sig till olika kategorier. Nudistbyar för tyskar och holländare (det finns redan, men behövs fler), kopior av Kanarieöarna för svenskar där alla pratar bruten svenska och serverar köttbullar, kopior av Rivieran kan man skapa genom att hälla ut lite vass sten ovanpå den fina sanden och sätta upp skyltar med höga priser som givetvis ingen behöver betala (det är ju "all inclu"). Kopior av Grekland, Turkiet, Italien och andra populära ställen är lätt att fixa nu när det är fri rörlighet för arbetskraft i EU. Så kan man ju fuska lite som man gör i Hong Kong där alla italienska orkestrar kommer från Filippinerna. Kanske äntligen ett arbete för rumänska romer.

Epcot Center
I början blir det lite svårt att få tag på lokaler, men hela idén med "all inclu" är ju att all lokal service och alla lokala restauranger skall dö ut så det är bara att ta över efter något år. Det finns redan ämnen till sådant här. Jag skrev för en tid sedan om restaurangen La Méditerranée i Port la Nouvelle där verandan är packad av turister som avnjuter sin halvpension. Alla kommer att tycka det är fantastiskt när dom inte kan jämföra med några andra etablissemang i närheten. Vinet kan dock bli ett problem, men det finns faktiskt några få producenter kvar som säljer gammalt traditionellt vin producerat och tillverkat enligt sextiotalsmetoden. Det säljes för 0,4 euro per liter så det blir bra som husets vin för fri konsumtion.

Ett problem jag inte löst är hur man skall hindra resenärerna att ta sig över från "Kanarieöarna" till "Grekland" eller, vilket gud förbjude, irrar sig ut i de kvarvarande franska byarna. Det får bli en kombination av morot och piska. Vakter och stängsel med in- och utpasseringskontroll, vilket redan vissa tyska byar praktiserar här nere, är en nödvändig lösning. Moroten får bli obegränsad glass till barnen, fri sololja till mamma och massor av sponken till pappa. Det skall väl få dom att stanna kvar inom området.

Om det finns någon kreativ och framsynt finansiär så kan han/hon väl höra av sig.

lördag 21 maj 2011

Nu är det sommar


Nu är det riktigt sommar och det firar vi med att åka till en av våra favoritrestauranger - Casinot i Port la Nouvelle. Att sitta på deras terrass med utsikt över stranden, piren, fyren och att se de stora bulkbåtarna långsamt glida in bara 20 meter från där man sitter för att lägga till några hundra meter längre in och lasta cement är en fantastisk upplevelse.

Det låter kanske inte så romantiskt att äta nära en cementfabrik, men trots att Port la Nouvelle delvis domineras av La Farge stora anläggning är det en mycket vacker och pitoresk plats som tagen ur en sextiotalsfilm. Det är faktiskt de vackra badvaktstornen härifrån som man lagt in i filmen Betty Blue, fast då låtsades man att de fanns i Gruissan. Maten på Casinot är väldigt bra och prisvärd. Våra svenska vänner brukar också bli mycket förtjusta i platsen som är idealisk för barnfamiljer.

Våra vänner från New Orleans har kommit igår. Dom är här som gäster till våra amerikanska kompisar som vi reste i USA med nyligen. I morgon tar vi med dom till Leucate för att äta ostron hos producenterna i deras små skjulliknande restauranger i hamnen. Det är tråkigt att inte våra svenska vänner i regel uppskattar ostron för det är ett så trevligt utflyktsmål.

tisdag 17 maj 2011

Svensk vinresa i Corbieres

Det vackra köket på Châteux de Luc
Man blir trött av att smaka vin i tre dagar i sträck, men det är trevligt att få presentera traktens viner för kunniga personer. Alla som vet något om viner vet att det man numera producerar i Languedoc är bland det mest spännande och prisvärda man kan hitta. Det är därför så trist att de flera svenska restauranger bara har överprissatta mediokra Bordeaux, som skall representera Frankrike på sina vinlistor. Det gör det naturligtvis extra roligt att få visa gänget från Hooks herrgård runt bland vingårdarna.
Att de röda vinerna är av hög kvalitet visste dom sedan tidigare, men blev verkligt överraskade av hur spännande och välgjorda vita och roseviner från den här regionen är.

Det svåraste för mig var att välja bland alla bra vingårdar, men givetvis ville man besöka det kända Château l'Hospitalet där den före detta rugbystjärnan Gerard Bertrand har gjort sig ett gigantiskt namn som vinmakare. Det är ju speciellt roligt att han är barnfödd i Boutenac och hans riktigt stora viner kommer från Villemajou och tillhör AOP Corbieres Boutenac. På l'Hospitalet hade man just öppnat ett konstmuseum där man bl.a. visade mängder av verk av Rodin. Där fanns både Tänkaren och Kyssen i fullskala och dessutom mängder av skisser och förarbeten att se på.


Vi han också att besöka Chateaux Grand Moulin, det utsökta cooperativet Embres et Castelmaure som inte bara har fina viner utan också har en av de mest genomtänkta formgivningarna av etiketter och emballage man kan se i Frankrike. Givetvis besökte vi också Chateaux la Voulte Gasparet, men där måste man vara tidigt ute på säsongen för att komma över en flaska så vi var lite sent ute.

Höjdpunkten var ändå besöket på Chateaux de Luc där familjen Fabre har producerat vin under ett decennium. Mottagandet var fantastiskt och förutom provning av de fantastiska vinerna fick vi en spännande tur genom det medeltida slottet.

Eftersom vi inte bara luktade, smakade och spottade vin under dagtid utan också provade äldre årgångar av vinerna ur vår vinkällare på kvällarna så är vi ganska blasé på vin nu.

Nu har Eva, Anna, Thomas och Christian återvänt till Sverige med många minnen och vi hoppas vi får se dom här nere fler gånger för vi har verkligen haft några trevliga om än hektiska och alltför få dagar.

Som en liten finess jag berätta att det här är den första bloggen jag skriver på min nya iPad 2. Det funkade bra, men man måste ha korta naglar när man skriver på stor touchskärm. En positiv överraskning är också att den klarar att användas utomhus i solsken utan att allt blir grått.

lördag 14 maj 2011

Blogger låg nere - Världen höll andan

Välförtjänt lunch efter städningen
Bloggosfären har varit i upplösning några dagar. Blogger har klantat sig så det har varit omöjligt att kommunicera av och till sedan i måndags. Idag är det inte bättre - det lär vara en VM-final i någon sport för sverige och då är svenska Internet stendött. Eftersom jag är normalbegåvad har jag slutit mig till att det troligen rör sig om ishockey trots att Sverige fick dalj av Norge för någon vecka sedan. Det känns ganska främmande att tänka på ishockey eftersom vi haft 31 grader idag.

Det är ganska intressant, att från en fransk horisont, gissa varför bloggtrafiken helt plötsligt går ned drastiskt i Sverige - vackert väder, sportevenemang och eurovisionsschlager är vanliga orsaker.

I 31 graders värme har vi städat. Vännen Evas dotter, hennes man och en kollega kommer hit i morgon för att studera viner så det skall vara fint. Dottern Anna och kollegan arbetar på Hooks Herrgård och vill lära sig mer om viner från Corbières. Det blir många vingårdar på några dagar och mycket spottande för att inte bli helt plakat. Vi har bokat in dom på de bästa vingårdarna i området så dom får fullt upp. Dessutom kan ju inte restaurangfolk komma hit utan att besöka någon av våra Michelinkrogar, så det får man väl stå ut med.

I helgen kommer också våra amerikanska vänner tillbaka från Boston och har med sig min nya iPad 2 så det blir spännande. Jag har dessutom beställt en röklåda från Sverige så det blir allehanda gravade och rökta läckerheter till midsommar. Såväl rökning som midsommar är okända njutningar i Frankrike, men vi har lärt dom och fransmännen uppskattar det mycket - speciellt hemkryddad snaps.

Fortfande har jag inte tagit någon bild av det fransmännen kallar tamarind, men det kommer det lovar jag Katariina.

söndag 8 maj 2011

I sällskap med näktergalar


Det är varmt - 23 grader, klockan är 8 på kvällen och det är vindstilla. Vi tar första promenaden sedan vi kom hem från USA-resan. Vallmo, knölklockor, orkideer och mängder av andra blommor lyser upp fälten av vildhavre och andra vilda sädesslag som omedelbart invaderar varenda teg där man rivit upp gamla vinstockar. Rosenbuskar och tamarinder blommar, vinet blir grönare och grönare och mandelträden och körsbären har massor av kart. Under hela promenaden följer oss en ljudridå av sjungande näktergalar och i väster hoar en gök enformigt.

Efter bara några hundra meter stod jag på öronen när jag inte såg mig för utan trampade i ett hål i vägen. Lyckligtvis klarade jag mig utan några blessyrer och kunde fortsätta promenaden. Kanske var jag lite däven och tung efter en utsökt middag på terrassen med kalvstek, pressgurka och en utsökt efterrätt på mangopuré smaksatt med kardemumma och vit rom.

Idag har jag köpt två uppsättningar bouleklot på loppmarknaden i Narbonne Plage dit vi gjorde en utflykt. I morgon skall vännen Eva ta målerilektioner hos en konstnärinna från Nya Zeeland som vi känner. Hon har tränat i flera dagar för att inte göra bort sig, men det är ingen risk.

lördag 7 maj 2011

Intryck och reflektioner från USA

Utsikt från hotellrummet
Jag har varit ett par gånger tidigare i New York - första gången på 80-talet. Då var jag oerhört imponerad av alla höga byggnader som jag aldrig hade sett maken till, men om man varit i Hong Kong och Singapore några gånger så har man liksom vant sig. Den här gången var det inte alls lika positivt, men det var ett måste för min fru som inte varit i USA förut.

Att bo i NY är dyrt. De tidigare gångerna jag varit där har jag bott på The Roosevelt nära Grand Central och tänkte att det kunde ju vara bra den här gången också. Jag insåg emellertid efter lite forskande på Internet att det anrika Waldorf Astoria faktisk hade specialpris under april så det var billigare och det kan man ju inte motstå en gång i sitt liv. Det var magnifikt. Personalen var oerhört uppmärksam och hjälpsam utan att vara det minsta snobbig och gästerna verkade vara helt vanliga turister. Lustigt nog bodde mängder av svenskar på hotellet. Stark krona och svag dollar har gjort att man inte bara träffar norrmän utomlands numera. Vi hade en minisvit som kostade några kronor mer, men eftersom vi bott gratis mitt i French Quarters i New Orleans och hade en fantastisk lägenhet i centrala Boston som kostade 6000 kronor för 14 dagar så kändes det OK att vara lite lyxiga i två nätter.

New York blev väl inte vad vi hoppades på, men den stora upplevelsen var att komma till den anrika jazzklubben Birdland. Vi satt precis framför orkestern närmast scenen och kunde verkligen uppleva musiken och stämningen. Musiken var fantastisk, maten bra och min Long Island Ice Tea en upplevelse.

Min fru var väldigt imponerad av The Garnment District. Det är några kvarter söder om Times Square där man säljer allt för sömnad. Här finns massor av affärer som bara säljer tyger, eller band, eller knappar, eller andra tillbehör för sömnad. Här finns allt. För egen del passade jag på att köpa en iPad 2 - dock inte i The Garnment District. Vi har alla våra böjelser.

Vi blev rekommenderade att ta en busstur - en sk Hop-on-hop-off. Den var dyr och värdelös, mest på grund av vädret. Det var visserligen uppehåll, men svinkallt så vi måste sitta inne. Därfrån ser man bara nedersta våningen av byggnaderna och det är liksom inte så upphetsande i NY. En av guiderna var dessutom obegriplig. Tänk er Sylvester Stallone i Rocky efter en 15-rondare som han förlorat så beskriver det bäst guidens dialekt och artikulation. Lägg sedan till en dålig högtalaranläggning och fullständigt uttråkad attityd så förstår ni. Han fick ingen dricks.

Dricks är annars en plåga i USA. Alla förväntar sig dricks för allt. 15% ovanpå notan på restaurang är obligatoriskt och varje liten tjänst måste återgäldas med en eller två dollar. Folk har nämligen nästan ingen lön om man inte är en höjdare så dom måste få dricks för att överleva. McDonalds anställde 50 000 personer medan vi var där för en lön på $8,30 i timmen. Multiplicera det med 6,30 så får ni timlönen i kronor. Samtidigt kostar en enrummare i NY $2000 i månaden så det blir tufft.
Dessutom är pensionen pytteliten, semestern ett par veckor, sjukförsäkringen obefintlig, att gå på universitet kostar skjortan och arbetslösheten enorm. Skönt att bo i Europa där allt det finns som vi tar för givet, men halva amerikanska befolkningen anser vara kommunistiskt.

Samtidigt är stora delar av de fattiga enorm överviktiga. Obamas fru har startat en kampanj för att åtminstone få barn att äta sundare. Stora delar av befolkningen är ursinniga över detta och anser det vara integriteskränkande att lägga sig i folks matvanor. Lite underligt tycker man eftersom man är närmast fobiska vad gäller koffein och nikotin.

Den stora frågan just nu är bensinpriset - det är ungefär 5 kronor litern, vilket anses absurt dyrt. Man har varje dag inslag på TV om hur man skall spara, vilket betyder åka runt och leta efter billiga mackar. Ingen nämner att man kan köra mindre, ha mindre bilar eller träna eco-driving. Här är minsta möjliga bil en sexcylindrig och en riktig amerikan kör fortfarande V8. Detta gäller även japanska och europeiska bilar. För första gången i mitt liv såg jag en Mercedes med 12 cylindar. Det är grejor det. Alla Hummers och andra bensinslukare jag såg kan jag inte ens räkna.

Det som förvånande mig var att vägarna var så usla i USA. Både betalmotorvägarna, gatorna i städerna och vägar på landsbygden var under all kritik. Det är sällan man ser så usla vägar i Europa. I gamla Östeuropa och i Belgien kan man fortfarande råka ut för det, men annars är det sällsynt. Våra vänner sa att det beror på att alla pengar går till försvaret, men man betalar ju ingen skatt nästan heller. Varför betalvägarna är så dåliga förstår jag inte - man kan jämföra med de perfekta betalvägarna i Frankrike.

söndag 1 maj 2011

Ett "svenskt" vin i Languedoc

En svensk vinbonde inspekterar sina domäner
Vi gjorde en ny angenäm bekantskap igår kväll. Det var vännen Anders senaste tillökning i familjen. Den unga damen heter Le Temp du Sorcier och har, trots att hon är född i år, redan nått ett avsevärt mått av mognad och karaktär. Jag säger att det är en ung dam främst för att jag jämför henne med de röda viner som finns i vårt område Corbières Boutenac. Det här Vinet är mycket mer feminint och mjukt vid unga år, trots samma druvor i blandningen. Skillnaden mellan den sträva manligheten och den angenäma mjukheten beror på olika typer av jordmån.

Som sig bör hos en tonåring visade vinet en kombination av charmerande mjuka tanniner, som till vissa maträtter kunde visa sig från en tuffare sida. Samtidigt var det, på tonåringars vis, gladlynt och positivt fruktigt och mjukt när sällskapet passade. Fortfarande kunde man känna den ambivalens om hur framtiden skall gestalta sig som är så vanlig i ungdomen, men det upplevde vi som spännande och väldigt angenämt och det är ingen tvekan om att damen har ambition att växa upp till att bli något pappa kan vara mycket stolt över.

Hon visade olika sidor av sin karaktär under hela middagen. Till köttet framträdde en viss busig karaktär där frukten kämpade mot tanninerna, och till den lagrade osten smälte alla egenskaperna samman till en fantastiskt fin harmoni. Det fungerade även utmärkt till den så kallade Oskarssupen. Det var Oscar II som alltid sparade en lite skvätt rödvin för att återställa smaklökarna efter desserten - en vana som vi introducerat i Frankrike till vår vänners förtjusning när dom som avslutning på middagen höjer glaset och utbrister "Pour Oscár!".

Min övertygelse är att Anders har fått en telning, som om något år när alla dessa positiva egenskaper har förenat sig, blir till ett fantastiskt fint vin som jag hoppas få göra bekantskap med fler gånger.

Vinet kommer från Domaine la Rabidote i Saint Nazaire de Ladarez och tillhör appelationen Saint-Chinian.
Gadgeten innehöll ett fel